Jordbruk

På 1850-talet när Rudolf Tornerhjelm bodde på Wrams Gunnarstorp anställdes det danska arrendatorer då de ansågs vara duktiga på lantbruk. Det anställdes även mejerispecialister från Nederländerna och i samband med detta uppfördes det ett nytt kostall på huvudgården och ett nytt kostall på en utgård som heter Ängagården, med ca 100 mjölkkor var.

Tidigare så var en del av åkermarken som finns idag skog, varav det avverkades både bok och ek och därefter anlades betesmark. Detta gjordes för att kunna ha en större mjölkbesättning. Så marken som idag brukas har alltså inte brukats i mycket mer än 50 år. Marken är därför i väldigt starkt behov av mullförbättrande gödsling, med andra ord tillföra mer kol i marken.

Det görs genom att man satsar på storskalig biogasproduktion tillsammans med Eon, vars restprodukt blir biogödsel som är en vidareförädling av matavfall, svingödsel, hönsgödsel och restprodukter från livsmedelsproduktion. Detta gör att vi kan sprida ut 20 000–25 000 kubik biogödsel/år på jordbruket som är 780 hektar. Detta innebär en radikal förbättring för att inte få läckage av näringsämnen i våra vattensystem. Tillsammans med våtmarksprojekt runt omkring biogasanläggningen minskar vi drastiskt näringsläckage till Vegeå.

Vi har nu beslutat att genomföra precisionsodling på vårt jordbruk, detta kommer innebära att man gödslar varje fält behovsanpassat. Detta kan vi göra tack vare att vi satsar på toppmodern drönarteknik tillsammans med nyinköpta lantbruksmaskiner som är gjorda för detta ändamål. Våra förhoppningar är också att öka avkastningen per hektar och inte göra avkall på miljön.